Just play it straight, no games!

Varför ska allting vara ett spel? Varför kan folk inte bara vara ärliga från start? Hej, du är jävligt snygg, men jag vill inte träffa dig igen. ENKELT? Jävligt enkelt! Är så trött på att spela spel. Var ärlig från första början. Stör du dig på mig, säg det DIREKT. Vänta inte en sisådär tre månader innan du plötsligt säger att "vet du vad, du gör alltid sådär, det gör mig fett lack". VARFÖR KAN FOLK INTE VARA ÄRLIGA FRÅN START? Säg som det är för faaaaaan! Trött så in i norden på att tänka om jag gör så, kanske det blir så, men om jag istället gör så, så kan den reagerar så, eller så kanske jag känner så, vilket gör att hon blir sur eller att han blir lack, men om jag istället gör så, så kanske han reagerar så, eller hon blir glad. Det slutar ändå alltid med att i 99 av 100 fall är det jag som gjort fel, så vi säger såhär. Jag tar på mig allting från början. Allting är mitt fel, jag gör bara fel och alla andra gör rätt! Sådär. Avklarat, ärlighet from now on, tack! JAG KAN FÖRFAN INTE LÄSA TANKAR. Man kan seriöst blir knäpp för mindre saker. 

Alltså mina drömmar blir bara konstigare och konstigare. Ibland blir jag rädd för mina drömmar. Jag vaknar, fixar kaffe och plötsligt kommer drömmen tillbaka. Jag skäms nästan för mina egna drömmar, hur kan man drömma så skeva saker? 

Robert Nesta Marley for president. Just sayin'

Nu vart det dags att fixa tvätten, duktigtjej2012.se

Sedan städa lite, kanske en sväng på staden. Jobb ikväll! 

Choppchopp!

ONE LOVE 

HAKUNA MATATA

Bullshit.

Jag hatar att vara så kräsen. Kräsen när det kommer till killar. Jag tror att jag ska hitta Mr. Perfect, som jag väldigt väl vet inte existerar. När jag var yngre, då var jag fruktansvärt kräsen när det gällde mat och inte lika kräsen när det gäller killar. Nu låter det fruktansvärt dumt, jag menar inte att jag slirade runt med varenda snubbe jag såg, absolut inte, men obviously inte lika kräsen med tanke på alla de douchebags som jag har träffat de senaste. Nu förtiden, är det precis tvärtom, äter precis all mat, men tror att jag ska hitta en kille som är perfekt på alla plan. Hur tänkte jag där? Är det en såndär vuxengrej?  Fan vad lame. Inte en människa är perfekt, men det finns alltid någon som är perfekt för dig, eller? Ibland börjar jag undra. Om man inte släpper in någon, hur är det då möjligt? Jag blir så trött på mig själv. Har blivit totalt hjärntvättad de senaste åren. 

Anyways. 

Jobbet går braaaaaa, trivs super med både kollegor och arbetet. Dricks varje dag, inte sjukt mycket, men många bäckar små...... ;) 

Woopwoop.

Jag skulle vart ledig i söndags och jag skulle vart ledig idag. Var jag det? Nä, det var jag inte. Jobbar fram till lördag och sedan ÄNTLIGEN en dag ledig. Det betyder 10 kvällar i rad. Känns i kroppen. Det enda jag gör är promenerar, jobbar och sover. Äter lite när jag har tid. Men jag klagar faktiskt inte. Det är liksom kul. Idag har jag promenerat runt med nya kameran, som ni ser nedan. Sjukt skoj, jag vill ta bilder hela tiden, på allt! En ny hobby. Eller ja, nygammal får man väl ändå säga, men nu har jag ju en ordentlig kamera. ÄNNU roligare. 

Några bilder från dagens promenix. Långholmen är så fantastiskt vackert. Jag älskar Stockholm, mitt jobb, mitt liv i ensamhet. Lite FÖR ensamt ibland, men who the fuck am I to complain. Sao e de la me de. 

Nu ska jag vara sådär extra nördig och läsa min bok, HE HE HE, sedan sova. Ska upp och tvätta klockan 07 imorgon. Looking forward. Choppchopp!

Love. 

ONE LOVE

HAKUNA MATATA

All'n'nottin'

Malin Berghagen, Lasse Berghagen, Lill-babs, Agneta Sjödin, Pernilla Wahlgren, Loreen + hennes dansare, Anders Bagge, är några av de ansikten jag sett den senaste veckan. 

I torsdags hade Malin Berghagen bok-release på hotellet, en yogabok. Först när hon dök upp insåg jag att hon är med i en Wallander-film. Coooooooooolt, haha! Alla "kändisar" är så små i verkligheten. Liksom typ 150cm långa. Nästan iallafall. Jag fick iallafall en yogabok, kanske skulle börja med det!?

Det är roligt när jag står i baren och gör mest kaffe alternativt häller upp vin eller öl, men ett par kommer fram och säger, vi vill ha det här.. Jag kollar frågande, sedan kollar jag bakom mig på alla flaskor. Tänker tyst för mig själv "snääällaaaa låt mig iallafall hitta flaskan, så jag sedan kan lista ut resten....."

Paret förstod ganska snabbt att jag inte var bartender, de pekade, Jossan fixade. Jojo, lite kan man väl. Man är ju inte helt bakom flötet, dock obehagligt nära när det gäller drinkar. ANYWAYS, det gick helt fantastiskt. (Vem behöver veta detaljer liksom). Jag trivs iallafall mycket mycket braaaaaaa, 38,5h jobb på fyra dagar, dags att lägga festandet på hyllan ett tag antar jag. 

Idag, eller nej, igår var det riktigt höstväder, riktigt mysigt att stå inne på jobbet, mörkt ute hela dagen, regnade om vartannat. Helt själv i restaurangen, lugnt tempo. Underbart och lättförtjänta pengar en söndag. Idag vaknade jag av mig själv halv 12 (!) Har typ aldrig sovit så djupt, så länge. Riktigt rått ute, var ute och powerwalka en dryg timme och det var kallt faktiskt. Hösten är på ingång. 

Sommaren, vad hände? Vart tog den vägen? Jag väntar fortfarande på den? 

Jaja, nu är det snart JUL, tänka sig, tiden går fort! :) Haha förlåt att jag just nu gör alla som läser väldigt förbannade, men det är ju bara fakta. Men on the other side, sommaren är snart tillbaka igen, med nya förhoppningar som ska krossas. WOHO! Looking forward! 

ONE LOVE

HAKUNA MATATA

Countryside

Bildbomb från min alldeles egna idyll utanför Falkenberg. 

En spontanvisit, med massor av kärlek. 

Fick chockat halva släkten, då ingen visste att jag skulle komma hem. (Medvetet). Jag var bara bere två dagar, som jag spenderade på landet. Axtorna, med mamsen och papsen. Samt min underbara syster och systerson! En tidig ridtur i den bekanta skogarna, full fart i svängarna och det är ju bara helt underbart! Jag o mamma var ute i lite mer än en timme, helt underbart! Somsagt, en lite positivare Jossan nu om veckorna. Nya jobbet är sjukt bra, har väl tjänat en tusenlapp bara denna helgen i dricks. Så det här ska nog lösa sig, sakterligen. Mycket ansvar, mycket spring, långa pass. Jag gillar det. Skrämmande att 10,5h jobb kan flyga förbi så fort. Idag har jag själv ansvar för restaurang och bar fram till kl 17 (?). Haha, får hoppas att hotell-gästerna inte beställer drinkar, för då vet man aldrig hur det kan gå ;) Free-wheela, helt enkelt! Nu ska jag jobbaaaaa.

Världens underbaraste, charmigaste lilla kille! Aaron!

Mamma missar inte en enda solglimt!

Pappa poserar, haha. 

Köttfärs/kanarellpaj  på altanen i kvällssolen! 

"Someone's watching over me"

ONE LOVE

HAKUNA MATATA

The Lionking

Jag önskar att jag var Simba i Lejonkungen. När han dansar fram på en trädstam med Timon och Pumba och svänger på manen (håret), samtidigt som man sjunger "inga bekymmeeeeeeeeeer, man är lycklig var dag, i en härligt friiiiiii, filosofiiiiii, HAKUNA MATATA! 

Jag och Nora har nu vart ute på ytterligare en dryg 2h-promenad, 13km, halvvägs mötte vi upp Elin och fortsatte. Mycket trevlig promenad blev det och man har lärt sig ytterligare lite om staden. Nu sitter vi här och kollar på Lejonkungen. Vi sitter och sjunger med i Hakuna Matata. Helt underbart! 

Denna filmen har en förmåga att pigga upp precis vem som helst. Det är då man blir sådär sentimental och nostalgisk igen. Man tänker tillbaka på när man var barn, det jobbigaste på dagen var att man inte hade något att göra på håltimmen i skolan. Den gamla goa tiden så att säga. 

Idag känns det på något sätt mycket bättre, vet inte varför, men det gör det.

När jag tänker tillbaka på min drömtydning och att det skulle komma en glad händelse under dagen. Jorå, det trillade la in ett sms, som var lite överraskande, mer än så var det inte, men de va la ändå nåt. 

Haha, jag ber om ursäkt för mina halländska inslag. Vi har en förmåga att överdriva dialekter åt alla de olika håll. 

Imon är det fugeooooooo, veckans bästa dag i Farsta. Time to shake some ass again! Längesen jag dansade nu och jag kryper på väggarna. Jävla ekonomi! 

Nu ska jag sova.

HAKUNA MATATA

ONE LOVE

Personal Bankruptcy.

Japp, it goes on and on and on!

Jag satt igår efter min och Noras två timmars promenad och räknade på min ekonomi nästa månad. Jag kan ju säga att när man redan nu vet om att jag inte komma att kunna betala allting, sprider sig en liiiiiten gnutta panik. Helt sjukt. Det går inte runt. Och jag är så nära, såååå nära dendär månadslönen. Men att veta att jag har cirka 100:- kvar denna månaden och sedan kommer gå back nästa, bättrar inte direkt på mitt sedan innan topphumör.

Personlig konkurs, det har jag skojjat om ganska länge, men det är ju helt sjukt egentligen att man har ett jobb på 75% som inte täcker månadens fasta utgifter. Helt sjukt. 

I värsta fall får jag väl leta mig om efter ett billigare boende. Men, då ligger det till såhär, att jag kommer bli tvungen att bli inneboende hos någan, det vill säga ett rum på typ 15kvm och betala 4000 i månaden (minst) och kanske längre utanför stan än vad jag bor nu. Eller så har jag en egen lägenhet på 43kvm i Hornstull för 5300. Alltså en lägenhet i förorten får du inte mycket billigare, vill jag lova. Lägenheten jag har, har bästa läget till bästa priset. Sjukt jobbigt. I don't mind bo längre ut, men om jag kommer betala endast en tusenlapp mindre, längre ut, för mindre yta, då är det liksom inte värt det. 

Hur mycket pengar spenderar jag egentligen på mig själv varje månad? Jo, det ska jag tala om, jag har nog använt typ, 500kr till mig själv denna månaden, resten har vart räkningar och hyra. Känns bra. Mycket bra. Skrattar för fullt! 

Senaste citatet jag hittade: "If you're gunna walk on thin ice, you might as well dance". Hell yeah, men då kommer la problemet med att alla friskis danspass har sommartider, dvs att de icke existerar. Kul. Zumba? Ja, men det har jag inte råd med nu. Hiphop-klassen? Jo, jag är väl anmäld, men har inte råd att betala den, så "de blir la inget me de". Känns bra, jävligt bra, förbannat bra. 

I natt drömde jag väldigt konstigt, som vanligt. Helt vrickat faktiskt. Försöker tyda mina drömmar på en sida jag hittat. Jag ska försöka sammanfatta hur drömtydningen gick:

*Jag drömmer om förändring. 

*En glad händelse under dagen.

*Jag vill fly från något som hotar mig.

*Skogen symboliserar vårt undermedvetna och om oro känns, är man osäker på sig själv och sina möjligheter. 

*Ljusa framtidsutsikter (Hurfan det nu är möjligt, tänker jag rent spontant?)

*Du får ett kärleksbevis (Också högst troligt)

*(Åka båt) Vattnet som båten åker på är det mörka och okända, båten i sig, symboliserar dig och dina förhoppningar. Om det är ljust ute, går allting väl och om det är mörkt, dröjer det innan problemen löser sig. (Kommer inte ihåg annat än att det inte var direkt solsken, men inte heller nattsvart). 

What did we learn so far?

Inte en aning, men det stämmer väl mycket bra det där med att jag söker en förändring. Och att jag vill fly. Och att jag är osäker. 

Intressant det där med drömtydning faktiskt.

Uppsala reggaefestival 2011. Solbränd och gladast i hela världen. Fyfan vad jag är depp över att jag inte kan åka till Furuvik. Fetaste line-upen. Gaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhhh! Typ så känns det. Och lite värre. 

Nu ska jag jobba. Woopwoop. 

HAKUNA MATATA

ONE LOVE ppl

Desire

Vad hände sommaren 2012?

Sommaren som skulle bli så himla bra. Hur gick det med det? Självklart har sommaren haft sina ljusglimtar med oförglömliga tillfällen, men de är lätträknade. 

Nu kommer positiva tjejen igen. Förvarning. 

Igår gick jag på en dryg timmes pw med min musik i rask takt, älskar att gå. Fan det bästa som finns, med min musik. Musik. Musik. Vad skulle jag göra utan de? 

När kom jag hem tyckte jag att det var dags att äta något. Fortfarande ingen matlust, men det fick gå. Efter en stund drog jag ner till Långholmsbadet med tre jobbarkompisar och chillade ett par timmar, men det började ös-regna efter ett tag så vi fick snällt gå hem. 

Jag kröp upp i soffan, öppnade fönstren vidöppna och satte igång Dagboken. Mhm, den bästa filmen i hela vida världen, dock inte den bästa att kolla på. Haha, man borde överhuvudtaget inte kolla på romantiska komedier. Aldrig. Och av alla sådana filmer är ju Dagboken överlägset den bästa! Haha, men sådan tur var kom Nora hit och tvingade ut mig på ytterligare en powerwalk. I ÖSREGN. Haha, men det var skönt att gå i regnet, kepsen gjorde att man inte kände av det. Och plötsligt var det Nora som sa, fan vad det regnar, ska vi ställa oss under ett träd? - Nänänä, försök inte. Nu går vi.

Vi promenerade väl en sisådär dryg timme, samma runda som jag gick tidigare på dagen. Efter det blev det te och en pratstund. Bästaste i hela världen. 

Jag har fått riktig höstkänsla. Det är lite ångestkänsla på det. Jag tycker det är mysigt och allt. Men det är en sak om man vet att man ska iväg och man kan se fram emot det. Men jag har inte det. Ni känner ju mig. JAG MÅSTE RESA, annars blir jag tossig. 

Jag kommer go bananas en HEL vinter till i vårt kära Sverige. Några veckor bara. I februari. Åh, vad jag vill. Jag måste. Behöver. Resa och uppleva nya kulturer, träffa människor, är det absolut bästa som finns. Det har ju mitt liv bestått av sedan studenten. Jobba, resa, jobba, resa. Det känns konstigt att plötsligt inte ha den möjligheten. Vi får la se hur de blir me de. "De e la inte mer me de" som min halländska vän hade sagt.

Dubai, 2012

Me nuh matta if yuh black, me nuh matta if yuh white, lets go together n we all unite!

Sizzla Kolonji/General Knas

Enjoy!

Nu blire jobb 10.30-15.

ONE LOVE

HAKUNA MATATA

Thankful.

Jag är så otroligt tacksam över mina kollegor på jobbet. Främst de som jag jobbar närmast, jag menar, alla är hur bra o goa som helst. Men min salladskollega på helgerna och mina pizzakillar, vad skulle jag göra utan er? Jag hade seriöst suttit i ett hörn och lipat om det inte vore för er. 

Man skrattar och skojar hela dagarna, även om man kommer till jobbet och vart gråtfärdig hela vägen dit och är på allmänt dåligt humör, så finns världens finaste människor där och kan få en på så bra humör! Gud vad jag kommer sakna dem! 

Gårdagens pass gick fruktansvärt fort, trots att det var 11h, som bekant var det ju Pride i veckan och stan kryllar av folk! Vilket resulterar i att vi hade att göra konstant hela dagen. Man var lite snurrig fram mot 22tiden vill jag lova. Men det gick bra, tack vare världens bästa kollegor! Det är roligt att de känner mig så väl. Kommer jag till jobbet, säger hej och så, märker de direkt om jag mår bra eller inte. Två sekunder och de säger, Jossan, du mår inte bra va? Det syns i dina ögon. Jag som helst egentligen inte vill liksom snacka om att jag är nere eller så, försöker dölja det, men de går inte för dem. Då känner man mig väl. Känner man mig, kan man läsa mig på cirka två sekunder. 

Iallafall. Idag ska jag jobba liiiiite kortare, 14-23. Även om man inte tror det, så tar dagen slut. Och det är ju just det man vill när man vet vad man har framför sig.

Mamma skulle säga "Önskar du livet av oss?", eftersom ju fortare dagarna går desto närmre döden kommer vi. Haha, så jag ska försöka sluta göra på detta viset. 

Jag ska verkligen jobba på nuet och allt vad det har att erbjuda! Jag vet att de har mycket att erbjuda och jag ska göra det bästa av situationen, hela tiden. 

Jamaica feb 2011

Robert Nesta Marley's meditationssten. Nine Miles, Jamaica.

2011. Nuff respec. 

ONE LOVE

HAKUNA MATATA

Bitterfitta, vol.2

Alltså, förlåt, jag är bara inne i en period där jag behöver skriva mycket och klaga mycket. Jag är en positiv människa, det vet alla som känner mig, jag är ju fan Hakuna Matata och Pura Vida hela jag. Men för tillfället går det inte, jag försöker att hålla smilet på, men det är liksom svårt att få det trovärt. Jag kollar mig själv i spegeln och ser rakt igenom. Ögonen är tomma, mörka ringar under ögonen. Jag har inte lust med någonting. Jag är hungrig, men inte sugen på att äta, jag vill hitta på saker, men orkar inte, jag vill ut och springa, men hittar liksom inte energin till att göra det. Vet inte varför det är såhär, eller jag har väl mina aningar, men de anledningar som finns, gör att jag får dåligt samvete över att JAG mår såhär. Jag har ingen rätt att må som jag gör, att beklaga mig som jag gör, det finns saker som är betydligt värre och är betydligt större anledningar till att må dåligt. 

Jag ber om ursäkt till alla såhär på förhand om jag kan verka dryg och tråkig och så, fått känslan av att jag kan vara det. Jag är inte riktigt mig själv för tillfället. Så, jag ber om ursäkt. 

Och jag kan inte påpeka detta tillräckligt många gånger, denna bloggen är till för mig i första hand, ett sätt att får ur mig allt, gillas det inte, fine, läs inte. 

Leva i nuet. Jag försöker verkligen det, men man glömmer bort det. Man borde inte ha tid att deppa ihop, livet är för kort för att deppa ihop. Man vet aldrig när livet tar en ny vändning, man vet aldrig när man helt plötsligt sitter där och grämer sig över vad man inte gjorde. Det är min största rädsla, att jag ska sitta där en vacker dag och tänka, "Faaaan! jag skulle gjort det när jag hade chansen".

"Don’t look back and grieve over the past, for it is gone. Don’t be troubled about the future, for it has yet to come. Live in the present, and make it so beautiful, that it will be worth remembering"

Sedärja, det blev ju ett muntert inlägg såhär en lördagsmorgon, solen skiner och jag ska jobba 13-24. Fan va jag ska svettas i matlukten. MYSIGT :) Men jag kan glädja mig åt att detta är min sista lördag. Självklart med delade känslor, men jag kan inte låta bli att tycka att det är skönt att slippa dessa 11h-pass. 

Vad skulle jag göra utan musik? 

One Love, One Heart, Lets get together and feel alright!

Venedig 2011. 

HAKUNA MATATA

ONE LOVE 

PURA VIDA

Nostalgic & Sentimental.

Igår gjorde jag ingenting vettigt. Pratade i telefon och kollade på OS finalen i fälttävlan, eller final och final, avgörande momentet, får man väl säga. Sjukt stolt över Sara Algotsson som tog silver. Grymt jobbat, fyfan vilken känsla. Och snacka om att snubbla på mållinjen! Men OS-silver? Fyfan va stort! 

Jag blir så sentimental och nostalgisk när jag kollar på hästsport. Det har varit en så stor del av min uppväxt, eller rättaresagt, hela min uppväxt. Tävlingar hit och dit, träningar, gud vilka roliga tider. Saknar det grymt mycket ibland, samtidigt som jag vet att jag skulle absolut inte ha råd eller tid med en häst här uppe. Till skillnad från min mamma, skulle jag inte vilja ha en häst, bara för att ha en häst och promenadrida, jag vill ha en häst som man kan träna och tävla med och det kommer ju inte komma på fråga. Tråkgt men sant! Jag får nöja mig med att komma hem till landet ibland och sticka ut i skogen. Säga vad man vill, men fyfasiken vilken frihetskänsla och energikick det är. Underbara, fina hästar. En gång en hästtjej, alltid en hästtjej! Varje gång jag tittar på teve eller ser hästar, ryttare, så fascineras jag av hur fantastiska djur de faktiskt är. Det kallas ju inte människans bästa vän för intet. 

No hour of life is wasted that is spent in the saddle.  ~Winston Churchill

"Those who think that diamonds are a girls best friend, never owned a horse"

Happiness. 

Detta var väl ett mysigt blogginlägg (till skillnad från de senaste).

Övre fotona är på mig och Key to Success, tagna 2010 (?) och de sista fotona är på mig och mammas häst Beststjern, tagna 2011. 

Mysmysmys! 

Nu ska jag jobba, 10.30-15, sedan ska jag tagga JIMMY CLIFF ffs. 

Hakuna Matata, Hakuna Matata

ONE LOVE