tisdag 30 augusti 2011

Sweat 'til you can't sweat no more

Ytterligare en dag till historien. Alltså, idag efter att jag hade vart ute på andra rundan, var jag inte torr, det vill jag lova. Kan med säkerhet säga som såhär att en dränkt katt ser nog faktiskt charmigare ut än jag gjorde då. Håret var lika blött som om jag just stigit ur duschen och den lilla mascaran jag hade, den var överallt utom på ögonfransarna. Jag hade med all säkerhet kunnat förväxlas med ett lik, om jag hade legat ner och blundat. USCH, vad det märks att hösten börjar komma. Man är blek allaredan och det känns ju lovande inför hösten. Det är ju bara Augusti. Det känns lite jobbigt att veta att man kommer att bli kritvit innan man får komma iväg till solen igen. Har inte haft "vinterpäls" sedan jag kommer inte ihåg senast, eftersom jag vart utomlands så mycket de senaste vintrarna. 

Jaja, det var tillräckligt med gnäll för dagen. 
Jag hade en väldigt trevlig lunch idag, med Celine. Hon hämtade mig, snäll som hon är, så vi kunde åka ner till Royal Thai och käka en fantastisk buffé. Har inte ätit där på cirka 100 år och det var galet gott. 


Nu har jag just fastnat i ryggläge. I soffan. Måste. Ta. Mig. Upp. Jag ska ut och ta en promenad med Celine snart och måste vakna till, är galet seg. Samt lite träningsvärk i magen efter gårdagens gympass. 
Sånt som händer. 

När regnet piskade som mest i ansiktet och blåsten var som allra hårdast kom denna låten upp i mina öron och smilgroparna var ett faktum. Man kan ju inte vara arg när man lyssnar på denna sortens musik. 



One Love
Hakuna Matata

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar